– Står den kvar i morgon tar vi upp den, sa Krulltotten.
– Den är ju jättestor. Jag vill inte ha den i vardagsrummet, sa jag.
– Jag vill ha den i mitt rum, sa han.
Den skulle täcka nästan en hel vägg, men för all del, det är hans rum. Vi beslöt att sätta upp en lapp och fråga varför teven stod där, om den stod kvar dagen därpå. Men på eftermiddagen var den borta. Istället fanns där en kasse helt ointressanta tallrikar, och de står där än.
Det där andra, om jobbet, det vet vi inte än. Å ena sidan och å andra sidan och å tredje sidan ... men jag vet vad jag håller tummarna för.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar